Vice riksbankschef Per Jansson ställer till det med sina uttalanden om att löneökningarna i Sverige historiskt sett varit för låga.
Riksbanken i lönefällan – farligt spel med svensk konkurrenskraft
Publicerad: 22/4
När ekonomisk stabilitet borde vara av största vikt, tycks en överraskande utspel från en av Sveriges mest betydelsefulla ekonomiska aktörer skapa onödig oro. Det handlar om vice riksbankschef Per Jansson och hans uttalanden om att löneökningarna i Sverige historiskt sett varit för låga. Dessa kommentarer, som först rapporterades av Sveriges Radio, har väckt starka reaktioner, inte minst från Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Det är oerhört viktigt att ställa sig frågan vad Riksbankens roll egentligen är i samhället. Ska denna institution verkligen ha en åsikt om lönebildningen? Svaret bör vara ett klart och tydligt nej. Riksbankens primära uppgift är att upprätthålla ett stabilt prisindex och därigenom se till att inflationsmålet på 2 procent hålls inom rimliga gränser. Det är inte, och bör aldrig vara, deras uppdrag att diktera löneförhandlingarna eller löneutvecklingen.
Det finns ett fundamentalt fel i resonemanget som Per Jansson framför. Sedan industriavtalet trädde i kraft har löneökningarna styrt av marknadens egna mekanismer – produktivitet och konkurrenskraft. Detta är precis som det ska vara. En artificiell koppling till Riksbankens inflationsmål hade potentiellt kunnat leda till en konkurrensmässig nackdel för svensk industri. Tänk dig scenariot där löner ökas enbart för att möta ett inflationsmål som Riksbanken själva har svårt att träffa. Konsekvenserna skulle kunna vara förödande.
Ännu mer oroväckande är hur sådana uttalanden kan påverka avtalsrörelsen. Om Riksbanken ger signaler om att högre löneökningar är att vänta, kan det skapa orealistiska förväntningar på löneförhandlingar. Detta i sin tur kan leda till ökade inflationsförväntningar – precis i ett ögonblick när inflationen börjat stabilisera sig vid målet på 2 procent. Här har Riksbanken inte bara misslyckats med att förutse konsekvenserna av sina egna uttalanden, utan också potentiellt satt käppar i hjulet för den ekonomiska stabiliteten.
Det är därför av yttersta vikt att Riksbanken framöver håller sig till sin lekstuga – penningpolitiken – och låter arbetsmarknadens parter hantera löneförhandlingarna. Att blanda sig i lönebildningen, direkt eller indirekt, är inte bara oacceptabelt, det är också farligt för både den svenska ekonomin och för de enskilda arbetstagarna som förlitar sig på en stabil och förutsägbar ekonomisk miljö. Vi måste kunna lita på att våra institutioner håller sig till sina roller och inte överskrider sina mandat på sätt som kan förvärra situationer de är satta att hantera. Det är dags för Riksbanken att reflektera över sina uttalanden och dess inverkan på samhället i stort.
Artikeln publicerad i samarbete med ekonomitidningen Finansen
Publicerat via SvenskPress.se av...
Presstjänst
Presstjänst är en svensk skrivbyrå och presstjänst som hjälper företag och organisationer att nå ut med sina nyheter. Från enkla nyhetsuppdateringar till att vi formulerar, publicerar och distribuerar... Läs mer
