Rädsla kan vara förlamande – men det finns en anledning till att vi vill bli skrämda

Publicerad: 1/11

KROPP & SJÄL. Idag startar allhelgonahelgen. Ett helgfirande som blivit alltmer uppmärksammat i Sverige och vars firande man har belägg för har funnits sedan 1100-talet. Halloween räknas ju också som skräckens högtid. Och att bli skrämd kan faktiskt göra nytta. När man vet att skräcken inte är på riktigt kan de förlösa gamla rädslor som sedan inte känns lika hotfulla.

Visst fyller det en funktion att titta på en spännande film, hoppa bungy-jump så adrenalinet slår i taket eller låta sig bli skrämd i ett skräckhus på ett nöjesfält.

Per Johnsson, som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, säger på deras

hemsida att när vi medvetet utsätter oss för fara lär vi oss också handskas med den rädslan. Han menar att också det handlar om att få tröst: ”När vi exempelvis ser en skräckfilm vet vi att det kommer en lösning. Man kan alltså se vårt behov av att bli skrämda som ett sätt att träna och göra oss förberedda, men med den tröstande vetskapen att allt kommer att bli bra till slut.”

DEN DAGEN VINTERN STARTADE

Alla helgons helg har blivit en helg som firas alltmer i Sverige. För 15-20 år sedan var det mer en helg där vi besökte kyrkogården för att hedra minnet av våra släktingar och vänner som gått bort. Numera dekorerar vi med dödskallar på middagsbordet och ställer ut urgröpta pumpor med ljus. I år beräknas handeln omsätta 1,6 miljarder kronor under denna helg och 84 procent av svenskarna handlar godis inför högtiden.

Det hittills äldsta svenska beviset för att vi firade alla helgons helg har hittats i det så kallade i Vallentunakalendariet från 1198. Då uppmärksammade man de helgon som inte hade egna dagar i almanackan.

Högtiden firades ute på landet genom att man ägnade sig åt välgörenhet och gladdes åt festligheter på kvällen. Under medeltiden ansågs vintern börja just idag.

KROPPEN TAR HJÄLP AV IMMUNFÖRSVARET

Rädsla kan kännas olika i kroppen, även om processen är densamma i kroppen för barn som vuxna. Det vill säga oavsett om någon skrämmer dig eller om du bränner dig på en het platta.

Det var läkaren Hans Seyle som 1936 var den som skapade ett begrepp för den fysiologiska trestegsraket som drabbar kroppen vid stress eller rädsla.

Per Johnsson säger: ”Hans Seyle etablerade begreppet generellt anpassningssyndrom (från engelskans General Adaptation Syndrom, GAS). Det är faktiskt samma system som sätts i gång inom oss oavsett om vi är rädda för att bli slagna eller stressade över att missa ett tåg.”

Seyle kallade den första fasen för alarmfasen. Det är då vi identifierat ett hot. Pulsen stiger och pupillerna utvidgas. Vi förbereder oss för kamp eller flykt. Nästa steg är om hotet blir värre och blir det värre så tar kroppen resurser från andra delar av kroppen som immunförsvaret.

Tredje och sista fasen är när vi känner oss utmattade. Då har vi slitit på kroppen länge och då har kroppen slutat upp att fungera normalt.

BORDE TA TILLVARA CHANSEN ATT PRATA OM DÖDEN

Per Johnsson säger att den här trestegsmodellen kan överföras på all slags rädsla. Först tar vi hand om rädslan fysiologiskt och sedan börjar vi använda olika försvarsstrategier. Han menar att rädsla som sitter i länge kan blir farligt, men om vi kan hitta tröst blir rädslan lättare att bära. Och med långvarig rädsla menas de som varit med om svåra traumatiska händelser som sitter kvar i både kropp som själ.

Hur bra vi handskas med trauman är individuellt.

Nya hot i dag som vi behöver lära oss att förhålla oss till är risken för krig, klimatförändringar, pandemier och terrorattentat.

När man väljer att bli skrämd så handlar det om kontrollerad rädsla och stress. Det har ingen effekt på en person med långvarig rädsla i sin kropp. Däremot blir det en iscensatt förhöjd levnadskänsla som försvinner lika snabbt som den kom.

Filmer och poddar om kriminalitet lockar fler kvinnor och män. Per Johnsson funderar i banor om att kvinnor är mer utsatta för våld och hot och uppbyggnaden i en deckare är ju oftast gjord för att förövaren åker fast, vilket har en läkande effekt och gör att tittaren kan känna lättnad och tröst.

I intervjuen på Lunds universitets hemsida säger han också att han tror att Halloween som högtid har blivit för kommersiell för att fylla något terapeutiskt syfte, men att vi skulle vinna mycket på om vi kunde prata om döden med våra barn och att livet har ett slut och summera diskussion till att vi faktiskt behöver ta vara på varandra och det liv vi har.

Texten är publicerad i samarbete med Mandarin Media för ett friskare Sverige

Publicerat via SvenskPress.se av...

Mandarin Media

Jag heter Inger Palm och har i snart 40 år skrivit om hälsa ur ett egenvårdsperspektiv. Jag har tävlat i längdskidor på elitnivå, utbildat mig till tränare och massör samt fördjupat mig i ämnen som an... Läs mer