Forskare på väg att knäcka gåtan med glutenintolerans

Publicerad: 20/8

KOST. I Sverige har cirka två procent av befolkning fått diagnosen glutenintolerans. Det betyder att man måste äta en kost fri från gluten eftersom tarmen blir inflammerad av mat med gluten. Ett forskarteam i Kanada har i sex år sökt efter svaret på var och hur glutenreaktionen börjar. Och man har kommit svaret närmare. Kanske till och med en lösning som kan förhindra att sjukdomen uppstår.

Var någonstans börjar glutenreaktionen i kroppen? Den frågan har forskare i hela världen ställt sig länge.

Tidigare var uppfattningen att det inflammatoriska svaret på gluten skedde inuti tarmväggen och enbart involverade immunceller men en ny studie som nyligen publicerades i tidskriften Gastroenterology, visar att det är mer invecklat än så.

Att vara glutenintolerant innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Tunntarmen blir inflammerad och kan inte ta upp näring som den ska. Bland de vanligaste symtomen som uppstår finns magbesvär, trötthet, ledvärk, illamående och svårigheter att gå ner i vikt.

SKAPADE EN MODELL

Det finns ingen medicin för att behandla den autoimmuna sjukdomen utan behandlingen går ut på att sluta äta gluten. Det gör att tarmen läker och symtomen som tidigare uppstått går över med tiden, oftast inom några månader.

I sitt letande efter svar fann forskaren vid McMaster universitetet i Kanada, att cellskiktet som kallas epitel och som består av en mängd olika celler, och som inte är en del av immunsystemet spelar en aktiv roll för att styra det inflammatoriska svaret på gluten.

Forskarna skapade en biologiskt fungerande modell av tarmepitel vilket gjorde det möjligt att isolera effekterna av specifika molekyler i epitelcellerna hos personer med glutenintolerans.

I modellen kunde man generera och observera reaktionerna under kontrollerade former. Något som helt enkelt inte är så lätt i extremt komplexa tarmmiljöer hos levande varelser.

EN FÖRKLARING SOM ALDRIG KUNNAT BEVISATS

I modellen kunde forskarna också titta på hur molekylerna uppmärksammar immunceller på närvaron av gluten, och slutligen dra slutsatsen att epitelet spelar en avgörande roll för att aktivera immunsystemet vid celiaki.

Den här samverkan har tidigare varit en möjlig förklaring, men har aldrig kunnat bevisats.

Ett annat viktigt fynd från studien är att när gluten upptäcks så skickar epitelet starkare signaler till immunceller om att patogener finns närvarande.

Nu hoppas forskarna att den nya kunskapen om ytcellernas inblandning ska kunna leda till en behandling för glutenintoleranta i framtiden.

I ett pressmeddelande på universitetets hemsida säger Sara Rahmani, en av forskarna att i framtiden skulle det kunna vara möjligt att upptäcka patogenen hos en person som riskerar att utveckla celiaki, och hämma interaktionerna med gluten och tarmepitelet för att i sin tur förhindra sjukdomen.

Texten är publicerad i samarbete med Mandarin Media för ett friskare Sverige

Publicerat via SvenskPress.se av...

Mandarin Media

Jag heter Inger Palm och har i snart 40 år skrivit om hälsa ur ett egenvårdsperspektiv. Jag har tävlat i längdskidor på elitnivå, utbildat mig till tränare och massör samt fördjupat mig i ämnen som an... Läs mer