Viktigt värna hur skattemedel används

Publicerad: 6/11, 2018

Den offentliga marknaden uppgår till omkring 650 miljarder kronor i Sverige. Det är väldigt mycket pengar. Svenskt Näringsliv anser att det är viktigt att värna hur dessa pengar används eftersom det är våra gemensamma skattemedel. År efter år ger många företag, inom ramen för vår mätning av det lokala företagsklimatet, kommunerna bottenbetyg när de besvarar frågan hur de anser att den egna kommunen sköter sina offentliga upphandlingar.

Det är därför med stor besvikelse vi ser hur bland annat ett antal kommunala bolag i vår region köpt issmältningsmedel, som visade sig vara vanligt vägsalt, för 100 000-tals kronor. Dessvärre är detta inget nytt fenomen och visar att en hel del kommuner har dålig kontroll över sina utgifter.

Svenskt Näringsliv har i flera år engagerat sig i ett projekt för bättre offentliga upphandlingar. Tillsammans med Sveriges Inköps- och Logistikförbund slår vi ett slag för att alla myndigheter ska följa upphandlingslagarna, men också vara inköpsmogna. Det innebär att myndigheten regelbundet gör så kallade spendanalyser som berättar vem som köper, vad som köps, från vem och för hur mycket pengar.

Är myndighetens inköpsmönster klarlagt, är det också lätt att upptäcka köp som görs utanför de upphandlade avtalen. Det är framför allt så kallade direktupphandlingar som riskerar att leda till korruption och slöseri med skattebetalarnas pengar.

I begreppet inköpsmogen ingår även att försöka arbeta kategoristyrt, att en grupp personer inom myndigheten ansvarar för hela inköpsprocessen inom ett visst segment av varor eller tjänster. Inköpskategorierna ska bygga på faktabaserade beslut, till exempel hur många leverantörer man har per kostnadsställe, investeringsplaner, budgetar men också marknadsinformation, benchmarkstudier och information från branschorganisationer.

Det som är viktigt att ha med sig är att upphandlingslagen inte hindrar en myndighet att göra goda affärer. Det som brister är ekonomistyrningen. Myndigheten måste fokusera på behovet, inte önskemålen, och för det krävs ett tvärfunktionellt arbetssätt, såväl internt som externt. Man måste ha formaliserade beslutsprocesser och rutiner för inköp och uppföljning.

I vår region finns det kommuner som ingår i inköpsorganet Inköp Gävleborg. En kommun har dock stått utanför hela tiden och den största kommunen har hoppat av och bygger upp sin egen inköpsavdelning. Några kommuner har anställt inköpsstrateger, de kommunala bolagen sköter ofta sin upphandling själva, region Gävleborg ingår inte i Inköp Gävleborg och så vidare, en mängd olika lösningar alltså. I en del fall går också tjänstemän på stan och shoppar utanför upphandlade avtal. Att ta hand om alla dessa utlägg och rekvisitioner sysselsätter i sin tur ytterligare tjänstemän. Inte undra på att kontrollen havererar och utgifterna ökar!

Det är viktigt att värna hur skattemedel används. Alla förvaltningschefer och politiker i vår region måste fundera över hur inköpsmogna de är. Ett bra första steg är att inte tillåta utlägg och rekvisitioner, att bara personal som har utbildning får göra köp inom de upphandlade avtalen och att lyfta upp inköpsorganisationen i hierarkin. Allt går att mäta, det är bara att sätta igång.

Lotta Petterson
Regionchef Svenskt Näringsliv