Uråldrigt protein – en hjälp att klara kyla och hålla vikten

Publicerad: 16/9

FORSKNING & VIKT. Våra kroppar är formade efter våra förfäder, och när vi befinner oss i den ursprungliga miljön fungerar det bra. Men om vi hamnar i en annan miljö eller om miljön där vi bor förändras och vi får tillgång till mycket socker, då blir det mycket svårare. Den som har mer brunt fett klarar kylan bättre och har dessutom lättare att hålla vikten. Genforskare har lyckats återskapa ett mer än 100 miljoner år gammalt protein och gjort en upptäckt. Tillhör du dem som börjar svettas efter maten?

Genforskning är lite som ett nyckelhål och ger möjligheten för forskare att lösa gåtor mer än 100 miljoner år tillbaka i tiden.

I en studie har bland annat svenska forskare kunnat se att ett protein som finns i den bruna fettvävnaden håller oss varma redan som nyfödda.

Genom att ha återskapat hur proteinet bildas inne i cellen kunde forskarna undersöka om den urtida versionen av proteinet, UCP1, fungerar på samma sätt som idag.

DÄRFÖR KLARAR SIG NYFÖDDA UTANFÖR MAMMAS MAGE

Forskarna menar att frågan om brunfettvävnadens uppkomst och utvecklingen av det värmeproducerande proteinet är viktig. Allt tyder på att aktivitet i det bruna fettet hos människor motverkar utvecklingen av fetma och därmed även sjukdomar som till exempel diabetes.

Forskaren Susanne Keipert säger i

https://www.su.se/institutionen-for-molekylar-biovetenskap-wenner-grens-institut/nyheter/gammalt-protein-nyckel-till-kylanpassning-hos-däggdjur-1.742682

pressmeddelande att; ”Vi har återskapat hur proteinet faktiskt bildas inne i levande celler och på så sätt kunnat undersöka om den urtida versionen av UCP1 har fungerat på samma sätt som det gör i nulevande däggdjur, till exempel människan. I däggdjur som lever nu fungerar proteinet, som särskilt finns i den bruna fettvävnaden, som en värmegenerator. Det gör att vi kan hålla oss varma som nyfödda. Det hjälper även små däggdjur att klara sig i kyla.”

BLIR DU VARM AV MATEN?

Professor Charlotte Erlanson-Albertsson som forskat på aptitkontroll i över 40 år berättar i boken

Den smala lyckan - professorn med nyckeln till viktnedgång att när hon arbetad i Paris sysslade hon med att undersöka proteiner som stimulerar förbränningen som finns i den bruna fettvävnaden.

– Vi hittade flera sådana proteiner i mag-tarmkanalen. När vi äter så sätts dessa proteiner igång, och framför allt när vi äter fet mat. Därför är det lite berättigat att äta fett. Jag förstod att kroppen har någon slags inbyggd inställning att den ska förbränna det den får i sig. När vi äter aktiveras dessa proteiner, och det är också då vi känner oss varma och börjar svettas.

Charlotte säger att vi har tre typer av fett i våra kroppar – brunt, beige och vitt. Den bruna fettvävnaden, och till viss del även det beigea fettet, är gynnsam för att den håller värmen i kroppen och ökar förbränningen av det vita fettet. I brunt och beige fett finns ett protein som individer med fetma saknar. Det bruna fettet återfinns mest hos nyfödda, medan vuxna har kvar en viss mängd. Individer med mer brunt fett har lägre BMI jämfört med dem som inte har något brunt fett alls eller väldigt lite. Vuxnas kroppar består till största delen av vitt fett.

FOLKGRUPPER SOM FLYTTAR FÅR PROBLEM

– Våra kroppar är formade efter våra förfäder, och när vi befinner oss i den ursprungliga miljön fungerar det bra. Men om vi hamnar i en annan miljö eller om miljön där vi bor förändras och vi exempelvis får tillgång till mycket socker, då blir det mycket svårare, förklarar Charlotte Erlansson-Albertsson.

Vilka problem som uppstår beror förstås på vilken miljö du kommer ifrån och vilka förutsättningar du har och får med dig. Det finns flera exempel på folkgrupper som rört på sig och flyttat till nya kontinenter vars hälsa blivit försämrad.

Det finns många exempel på folkslag som flyttat från sin ursprungliga miljö som förlorat sin hälsa och blivit sjuka i det nya landet.

– Ett exempel är när asiater, som generellt sett äter lite socker och fett, flyttade till USA och tog till sig snabbmatskulturen. De ökade i vikt och drabbades av olika livsstilssjukdomar som ledde till för tidig död. Ett annat exempel är de korta och muskeltäta grönländarna, vars kost i huvudsak består av protein och fett. När de flyttade till Köpenhamn och exponerades för en mängd nya livsmedel med kolhydrater och av alkohol fick de en kraftigt försämrad hälsa. Ett tredje exempel är de sydamerikanska indianerna, de så kallade pimaindianerna. När de flyttade till Nordamerika och började äta den västerländska kosten ökade de snabbt i vikt och många fick diabetes. Deras gener gynnas av att ta vara på energi i svälttider. När de får tillgång till mycket mat gynnar dessa gener att lagra mycket fett utan att kalorier går till spillo, och det är så fetman hos dessa människor uppstår.

DET BRUNA FETTET SPELAR EN AKTIV ROLL

Charlotte menar att vi är alla fångade i våra gener, men på ett mer eller mindre brutalt sätt, vilket kan vara bra i vissa situationer och mindre bra i andra. Och hos dessa pimaindianer är det moderna västerländska samhället mindre bra. De kan inte hejda sitt intag av socker och fett. När belöningssystemet är igång, kan de inte dra i nödbromsen. Det är en stor utmaning att bibehålla den kost som främjar hälsan och kunna stå emot lockelse. Framför allt när snabbmatsrestauranger finns i vartenda kvarter.

Flera studier har fokuserat på det bruna fettet. Vid Lunds universitets Diabetescentrum har man kunnat visa att en genmodifierad mus med mycket brunt fett inte blev tjock även fast den än åt väldigt mycket.

Tidigare har man trott att vuxna inte haft brunt fett. Men man har vetat att nyfödda bebisar klara kylan utanför mammans kropp på grund av bebisar har brunt fett. Nya sätt att analysera har visat att vuxna har brunt fett, dock inte så mycket som spädbarn, men tillräckligt för att det bruna fettet i vuxna ska spela en aktiv roll.

I Science  kan du läsa den vetenskapliga studien om det urgamla proteinet.

Publicerat via SvenskPress.se av...

Mandarin Media

Jag heter Inger Palm och har i snart 40 år skrivit om hälsa ur ett egenvårdsperspektiv. Jag har tävlat i längdskidor på elitnivå, utbildat mig till tränare och massör samt fördjupat mig i ämnen som an... Läs mer