Sotenäs vad är det?

Publicerad: 19/9, 2019

Här får du en introduktion till en mer omfattande beskrivning av Sotenäset dess natur och kultur, geografiska läge och ursprung. I kommande artiklar kommer det att ges en omfattande berättelse om förhållandena.

Sotenäs kan vara många olika saker. Det kan vara en kommun eller andra administrativa indelningar men framförallt är det ett geografiskt område vid den bohuslänska kusten. Ofta förväxlas namnet med Såtenäs, som är en ort i Västergötland med en flygflottilj.

Sotenäs kan sägas vara en halvö mellan Åbyfjorden och Bottnafjorden, som sticker ut i Skagerack. Kustremsan är avbruten av ett antal öar, som bildar avgränsade vattenområden. Dessa kallas ofta fjordar. Dessa fjordar är inga riktiga fjordar enligt definitionen eftersom de saknar tröskel vid mynningen. Den enda äkta fjorden vi har i Sverige är Gullmarsfjorden.

Den natur vi möter på Sotenäset är omväxlande och vacker. Dalar och berg bildar sina typiska former och ger unika lokaler för växter och djur. Ursprunget är det granitmassiv, som reste sig ur jordens innandöme för 920 miljoner år sedan. Graniten består av mineralerna kvarts, fältspat och glimmer. När graniten bryts ner bildas bland annat leror och grus, som ger särskilda förutsättningar för växter och djur. Så småningom steg havet över Sotenäset och de döda skaldjuren lagrades på botten. När sedan landhöjningen blottade marken kom de kalkrika skalen att bli en del av de jordar, som skapade andra förutsättningar för växter och djur än de rena granitjordarna.

Graniten är sur och kalken är basisk. På granitjorden trivs ljungen och på kalkjorden trivs gullviva. Det gör att vi får en mycket varierad flora och fauna. Till detta kommer det atlantiska klimatet, som påverkas av golfströmmen.

När landhöjningen blottade bergen och dalarna skapades också förutsättningar för mänskligt liv. Vi har många tecken på det. Stenåldersgravar, bronsåldersrösen, hällristningar etc. De första människorna på Sotenäset levde på jakt och fiske. Sedan kom odlingen. Först odlade man på de magra dalsidorna och först på 1800-talet när man lärt sig dränera jorden kunde man odla i de bördiga dalbottnarna. De sistnämnda var dessförinnan sumpmarker.

Sotenäset kom att så småningom tillhöra både Danmark och Norge innan det från och med 1658 kom att tillhöra Sverige. I kommande artikel klarläggs mer indelningen i olika administrativa enheter och då är det intressant att konstatera att den mest stabila indelningen har varit den i församlingar.

På återhörande.

Kent Christensson