Sotenäs kommun - en port mot västerhavet

Publicerad: 5/3, 2020

Tidigare har vi berättat om Sotenäset, men nu kommer vi att presentera kommunen på lite olika sätt. Först ut blir det en intervju med kommunfullmäktiges ordförande Helene Stranne (M). Hon är utbildad ekonom vid Göteborgs universitet och tog sin examen 1974. Därefter har hon kompletterat sin utbildning med fastighetsekonomi och -värdering vid KTH. Bygg- och anläggningsteknik samt fastighetsrätt vid Högskolan Väst.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om budget, bokslut, reglementen för styrelse och nämnder, fysiska och ekonomiska planer, om kommunens deltagande i interkommunala sammanslutningar och mycket, mycket mera. Det är sålunda en omfattande verksamhet, som kommunfullmäktiges ordförande har att styra över. Helene var under många år vd för kommunens bostadsbolag Sotenäsbostäder. I samband med pensioneringen övergick hon till att arbeta politiskt. Hon har varit ordförande i kommunfullmäktige sedan 2018.
Hur känns det Helen att gå från att vara tjänsteman till att bli politiker?
-Det är en annorlunda roll, där man inte har det verkställande ansvaret, men väl ett stort ansvar att man sätter sig in i de olika utredningar och förslag till beslut som tjänstemännen skriver fram. Eftersom min största erfarenhet och kompetens ligger inom ekonomi är jag särskilt engagerad i dessa ärenden och har täta kontakter med kommunens ekonomichef. Det blir tom ibland att man halkar in i sitt gamla tjänstemannatänk, men det tror jag att ekonomichefen har överseende med.

Att vara ordförande innebär bland annat att leda kommunfullmäktiges sammanträden och det i sin tur kräver den god sammanträdesteknik. Det gäller att sortera mellan förslag och motförslag, återremiss och bordläggning samt ta förslagen i rätt ordning i en så kallad proposition. Du har ju redan tillägnat dig den tekniken. Hur har du gjort?

-Eftersom jag hade begränsad kunskap och erfarenhet av politiskt arbete i framförallt sammanträdesteknik och kommunallagen så började jag med att lyssna av min företrädare på posten, Peter Hemlin. Peter är en mycket erfaren politiker och en jättebra läromästare och bollplank. Sen har jag ”pluggat” kommunallagen, deltagit i seminarier och utbildningar som SKR (Sveriges kommuner och regioner) anordnat. Det har också blivit en hel del samtal direkt till juristerna på SKR.
Ett stort stöd är även min 1:e vice ordförande som har lång erfarenhet som medlem i presidiet samt kommunfullmäktiges sekreterare.
I egenskap av ordförande i kommunens högsta beslutande organ har du att representera kommunen när konungen och landshövdingen bjuder in. Vid vilka tillfällen blir du bjuden och har du något särskilt minne därifrån?

-Länsstyrelsen skickade innan sommaren en förfrågan om nominering av vardagshjältar/eldsjälar med inbjudan på middag i Länsresidenset till hösten. I samarbete med kommunledningen utsåg vi 2 personer som lagt ner oerhört mycket arbete och engagemang i byggandet av Kungshamn 2.0 dvs ett nytt Idrottens hus. Vi blev bjudna på fin middag i början av november tillsammans med många andra deltagare från olika kommuner i länet. Det var en mycket högtidlig och festlig tillställning.

Du sitter i ett presidium med representanter för olika partier. Hur fungerar det?

-Det fungerar alldeles utmärkt.
Vi träffas 1-2 veckor före varje Kommunfullmäktigesammanträde för genomgång av vilka ärenden som skall upp på dagordningen. Sedan har vi träffar med gruppledarna i kommunfullmäktige, kommunstyrelsens arbetsutskott samt revisionen. Vi har dessutom olika typer av representationsuppdrag som vi fördelar mellan oss.

Å ena sidan företräder du M, å andra sidan skall du företräda hela kommunfullmäktige. Hur klarar du det?

-Jag tycker att det går bra. För mig är det viktigt att alla behandlas med samma vänlighet och respekt oavsett partifärg. Jag går runt i pausen och småpratar med så många som möjligt och under sammanträdet ser jag med stor positivitet att framförallt nya ledamöter vågar ställa sig i talarstolen och framföra sitt budskap. Det är viktigt att vi har en tillåtande attityd mot varandra även om vi inte tycker likadant.

Inledningsvis nämndes den stora bredd och mängden ärenden som kommunfullmäktige har att ta ställning till. Dels skall ärendena beredas i tjänstemannaorganisationen och dels i den politiska organisationen i nämnderna och kommunstyrelsen. Det torde inte vara någon hemlighet att det är svårt för de små kommunerna att rekrytera kompetenta tjänstemän och politiker. Vad ser du för möjligheter att förbättra den situationen?
-När det gäller tjänstemän är vår kommun en attraktiv kommun att arbeta i och vi får många sökande till olika tjänster, vilket är mycket positivt.
Det är dock svårare att rekrytera politiker i olika åldrar. Många är äldre och de yngre har svårt att få ihop sitt livspussel med arbete och familj. Det är viktigt att man inte lägger på nya medlemmar för många uppdrag utan har förståelse för deras situation samt att man erbjuder utbildning, introduktion och mentorskap som kan hjälpa till att stödja den nya medlemmen i sitt/sina nya politiska uppdrag.
Ytterligare en möjlighet att förbättra situationen tror jag är att vi politiker är lyhörda för vad medborgarna har för synpunkter och behov samt att vi håller våra vallöften.

Det klagas ofta på att det tar lång tid i kommunerna att få fram beslut och det är ju demokratins dilemma eftersom det tar tid att diskutera och bereda. Genom att delegera beslutanderätten från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen, nämnderna och tjänstemännen kan beslutstiden kraftigt förkortas. Vilka typer av ärenden ser du skulle kunna delegeras från kommunfullmäktige i Sotenäs kommun ut i den nämnda organisationen?

-Kommunfullmäktige skall besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen enligt kommunallagen. Som exempel nämns mål och riktlinjer, budget, skatt, val av förtroendevalda, arvoden, årsredovisning m.m. Jag tycker generellt att Sotenäs har en bra ”nivå ” på vad som skall beslutas av Kommunfullmäktige respektive delegeras till nämnder, styrelser och tjänstemän. Jag tror mer att förstärkning av personalresurser, effektiva arbetssätt, klara och tydliga riktlinjer samt ett mer lösningsinriktat synsätt skulle snabba upp besluten i samverkan med ett gott och nära samarbete mellan tjänstemän och politiker.

-Du är ekonom och väl känner processerna kring budget och bokslut. Debatten om budgeten står ofta het, medan bokslutet beslutas med en gäspning för att raljera lite. Budget är ju vad vi tror skall hända i bokslutet har det hänt och det är ju basen för vad som vi vill skall hända framöver. Rimligen borde intresse vara omvänd vad gäller budget och bokslut. Hur ser du på det och vilka förändringar skulle du vilja se?

-Jag upplever att den ekonomiska uppföljningen tertialvis och årsvis mot budget har en framträdande roll idag som styrinstrument inte minst genom det målstyrningsarbete som kommunen påbörjat och som hela tiden förbättras.
När det gäller budgetprocessen så anser jag att det är mycket viktigt att den kopplas till verkligheten istället för att man bara ”räknar” upp föregående års budget med en viss % sats. Under löpande år är det viktigt att budgetansvariga chefer styr/ följer upp verkligheten mot budget så att man snabbt kan reagera om någon kostnadspost ökar mot budget. Att det sker avvikelser är naturligt för man kan inte veta allt som händer under året. Man behöver även arbeta med att förbättra prognosarbetet under året.

Tack Helen för en intressant och lärorik intervju.


Läs mer om Sotenäs https://fjordarochfolk.se