Roger Carlsson

Konservator Roger Carlsson

Publicerad: 2/4, 2022

Vi skall nu försöka komma igång med en regelbunden utgivning av denna tidning. Målet är en artikel var fjortonde dag. Vill du hjälpa oss är du välkommen på adressen kentchristensson@gmail.com.

Min kollega Ingemar Hammarstöm fortsätter på temat fåglar med en artikel här efter ett besök hos den zoologiske konservatorn Roger Carlsson, som har sin ateljé med hänförande utsikt över det bohuslänska landskapet och Färlefjorden norr om Lysekil.

På bilden visar Roger hur vildsvinshannen slipar sina betar mot andra tänder.

När man kliver in på jobbet hos Roger Carlsson utanför Brastad passerar man först en massa skinn av bäver och lamm.

I nästa rum väntar en visent, en europeisk bison. Eller rättare sagt huvudet och nacken av ett sådant mäktigt djur.

Den vägde 800 kilo när den levde, berättar han. Det finns en till på andra sidan. Men den vägde bara 600 kilo.  

Roger Carlsson är zoologisk konservator. Bor på gården Fjäll i Brastad och är femte generationen ägare till den i rakt nedstigande led.

Efter en 30-årig utflykt till Småland kom han tillbaka till Brastad för snart tio år sedan. Då revs två gamla hus och uppfördes två nya som idag innehåller en tekniskt godkänd anläggning för montering av djur, det som i dagligt tal kallas för att stoppa upp fåglar och andra djur.

Det som en gång började som en hobby när han var tolv år har gett honom ett livslångt yrke.

­När jag var tolv hittade jag en död fågel i skogen och gav den till mamma och sa att jag ville spara den eftersom jag tyckte den var så vacker. Det blev inte så mycket mera sagt men när jag fyllde tretton några veckor senare fick jag fågeln, en orre, i present av mamma och pappa som lämnat den till Johan Börjesson Eld som dels monterat den och dessutom lät mig vara hos honom och lära mig yrket.

 Inne i Rogers anläggning flyger och sitter fåglar i mängd.

En av de viktigaste sakerna när man monterar djur är att hitta det rätta uttrycket hos djuren. En rovfågel eller ett rovdjur måste se fokuserat ut. Verkligen se ut som att det är mitt i en jakt.

Roger tar emot djur som människor lämnar in för montering. Det kan vara en grönfink som flugit in i bilrutan eller en havssula som någon hittat vid stranden.

Just nu kommer det många alkor, ishavsfåglar som haft svårt med födotillgången och helt enkelt svultit ihjäl och sedan flutit med strömmarna mot den svenska västkusten. Sillgrisslor och tordmular och även lunnefåglar.

När man ser sig omkring i rummet finner man sig omringad av djur. Fåglar flyger eller sitter högt och lågt. Smådjur finns det också gott om. Ovanför mitt huvud svävar en havssula och på väggen bredvid en spillkråka sitter en gulryggad lori. En papagojart från en av de många öar som utgör Indonesien. Men loripapegojan som sitter på väggen hos Roger har en annan historia:

Den bodde hos en Göteborgsfamilj fram till sin död. När den dog hamnade den i frysen och kom efter några år hit till mig eftersom familjen ville ha minnet av den kvar.

Fåglar av mellanstorlek är Rogers favoriter. Dels som monteringsobjekt, dels som levande i det vilda.

Fåglar har alltid betytt mycket för mig. Det var ju så det började med orren som jag fick i födelsedagspresent av mina föräldrar.

Under alla år som konservator har djuren passerat i en strid ström hos Roger Carlsson. Allt från stora som älgar och lejon till små som kungsfåglar och näbbmöss.

Jag har monterat massor av djur, berättar han. Både stora och små. Häromdagen fick jag in en dvärgfladdermus och kunde inte låta bli att tänka på att alla organ som finns i en elefant också finns i en sån liten skapelse.

Visserligen i mindre upplagor, men ändå…

Efter att ha jobbar som zoologisk konservator i många år och dessutom med naturvårdsfrågor hos länsstyrelsen i Kronobergs län känner Roger en oro för vad som ska hända med yrket.

Det är svårt med återväxten, säger han. Vi är inte så många kvar och vi måste se till så att det kommer nya efter oss. Ungdomar som inser värdet och nyttan av att konservatorsyrket överlever. Som vill börja med att, till exempel, lägga ett första snitt under vingen på en fågel och därifrån vränga skinnet, ta ur och bort allt kött och sedan bygga en ny kropp av träull eller av plast. När kroppen är klar vrängs skinnet tillbaka och fågeln ser ut som den en gång gjorde.

När vi avslutar samtalet berättar Roger att han minsann har tillräckligt att göra:

Nyss kom det en bil med släpkärra och lämnade en sex meter lång vithaj. Gjuten visserligen men den ska tas hand om och för sådana krävs det att jag kan jobba utomhus.

Det är nog därför han gillar fåglar av mellanstorlek bäst. De verkar onekligen lättare att hantera än en älg eller en vithaj.       

INGEMAR HAMMARSTRÖM

Läs fler artiklar i SvenskPress med olika innehåll!

Publicerat via SvenskPress.se av...

Fjordar och Folk

Fjordar och Folk är en webbtidning för Sotenäs med omnejd, som speglar natur och kultur ur olika synvinklar. Den vänder sig till alla och är partipolitiskt oberoende, men kan spegla olika samhällsfråg... Läs mer