Jordbruket på Sotenäset i Bohuslän
Publicerad: 27/4, 2022
Jordbruk har varit ett sätt för människan att skaffa mat och överleva i årtusenden. För Bohusläns del har jordbruket utvecklats i takt med att havsnivån dragit sig tillbaka och de näringsfattiga dalsidorna kompletterats med de näringsrika dalgångarna. Avlagringar från sjöbottnarna har givit upphov till bördiga åkrar.
I takt med den allmänna utvecklingen av jordbruket mot ökad specialisering och stordrift har de små gårdarna i Bohuslän inklusive Sotenäset slagits samman till större enheter. Mindre enheter har kunnat överleva tack vare samdrift eller alternativ produktion t ex fåravel i mindre skala.
På Sotenäset har vi goda exempel på hur driftiga jordbrukare har klarat utvecklingen och att det nu finns några bärkraftiga jordbruk som försörjer sina familjer. Exempel är Klev vid Bovallstrand, Möhällern i Tossene och Stensjö vid Åbyfjorden. Vi skall här titta lite närmare på Möhällerns gård och dess utveckling.
Möhällerns gård är en släktgård som funnits i släkten åtminstone sedan 1600-talet. Från början var det troligen bara en gård som sedermera delades i två gårdar. Den gamla ladan och ladugården som numera står på museegården Gammelgården vid Hunnebostrand stod på gränsen mellan gårdarna och man delade logen och hade var sin lada.
Det är naturligtvis många människor som bott och verkat på Möhällern under åren. Runt Möhällern finns inte så många fornfynd, men tillräckligt många för att konstatera att området varit befolkat långt före Kristi födelse. Där bostadshuset på Möhällern nu ligger kan det ha varit en bybebyggelse i ett tidigt skede .
Under en tid var Möhällern en så kallas arrendegård under Åby Säteri vid Åbyfjorden. När arrendebonden på Möhällern, Erik Larsson, i slutet på 1740-talet, avsåg att lämna över sin åborätt till sina barn var det brukligt att äldste sonen skulle ta över. Men sonen Hans och dottern Martha ville annorlunda, de ville dela, och så blev det.
De två små gårdarna behövde nu var sitt bostadshus och var sitt fähus men ladan var stor nog åt båda så den delade de på.
Och på Gammelgården står den, från första halvan av 1700-talet, ålderdomlig, av sydnorsk typ, byggd av rundtimmer och inredd som två lador med loge i mitten och vagnslider under det utskjutande taket.
I gamla tider, före 1850, var ladugården det område som omgav gårdens ekonomibyggnader, lador, fähus med flera.
När man senare började bygga ihop lador och fähus kom denna nya byggnad att få överta namnet ladugård.
Fähuset på Gammelgården är från Möhällern och rymde enligt bouppteckningen efter Gunnur Olofsdotter, som dog 1805, gårdens alla fän, d.v.s. alla dess djur, fjäderfäna oräknat. En häst, tre små kor, en kalv, ett får med lamm, en gäll bagge och kanske även gårdens sugga.
Gården har utvecklats från traditionellt jordbruk till ett specialiserat jordbruk med svinproduktion som huvudsaklig verksamhet. De generationer som svarat för denna utveckling ser vi här på de olika bilderna.
Gården omfattar nu 197 ha och har grisproduktion, som omfattar 1300 slaktsvin/år, samt en blåbärsodling på 1,5 ha. Blåbärsodlingen hade premiär för självplock 2021 och blev mycket populär. Odlingen anlades år2016. Det tog således 5 år från plantering till skörd.
Ingemar Hammarström och Kent Christensson
Läs fler artiklar hos SvenskPress.se
Publicerat via SvenskPress.se av...
Fjordar och Folk
Fjordar och Folk är en webbtidning för Sotenäs med omnejd, som speglar natur och kultur ur olika synvinklar. Den vänder sig till alla och är partipolitiskt oberoende, men kan spegla olika samhällsfråg... Läs mer
