Hushållsnära samhällsvinster

Publicerad: 6/2, 2018

Sverige har arbetsgivaravgifter och skatter som är så höga att det för de flesta medelinkomsttagare krävs år av besparingar eller banklån för att renovera ett kök eller ett badrum. Därför var det både en ögonöppnare och en stor samhällsvinst att införa avdragen för hushållsnära tjänster.

Användningen av Rut-avdraget har ökat med uppskattningsvis fler än 2 100 nya heltidstjänster i fjol jämfört med 2016. Nyligen släppte Almega en rapport som visar att den sänkta skatten på hushållsnära tjänster skapat över 30 000 nya arbetstillfällen under de tio år Rut-reformen funnits. 23 000 av dem uppskattas ha gått till människor som stått utanför arbetsmarknaden.

I fjol betalade Skatteverket ut ersättning för Rut-tjänster till 162 500 fler personer än ett år tidigare. Det är en ökning på 22 procent.

Den ökade omfattningen av Rut och även Rot-avdraget är själva beviset på att detta var en marknad som knappast existerade innan avdraget fanns, eller som i alla fall stod utanför den beskattningsbara ekonomin. Givetvis kan hushållen konsumera annat än privata bygg och hantverkstjänster – men genom att konsumera svenska företags varor och tjänster skapas nya jobb i Sverige.

Men för två år sedan försämrades reglerna för Rot-avdrag. Ny statistik visar att tusentals Rot-jobb har försvunnit sedan dess.

Den höga arbetskraftskostnaden för svenska företag slår mot jobb och företagande. Genom att analysera ny statistik från Skatteverket ser vi att minskningen av Rot-avdraget från 50 till 30 procent av arbetskostnaden 2016 fortsätter att få negativa effekter.

Förra året försvann 4 500 heltidsjobb jämfört med 2016 och hela 6 700 om vi jämför med toppåret 2015. Dessa jobb utförs nu antagligen svart eller inte alls. Antalet Rot-köpare har också minskat. I fjol användes Rot-avdrag av drygt 37 000 personer färre än året innan. Jämfört med år 2015 är minskningen 217 000.

Företagarna har länge uppmanat regeringen att se över möjligheterna till utvidgning, snarare än inskränkning, av såväl Rut- som Rot-avdraget. Sedan 1990 har fyra av fem jobb skapats i småföretag med mindre än 50 anställda och det är i de företagen som ryggraden, tillväxten och stabiliteten i ekonomin finns. Hur det går för Sverige och för Gävleborg avgörs i hög grad av hur det går för de små företagen.

Rot-avdraget behöver därför återställas till minst tidigare nivå och regeringen behöver se till att det blir lättare att anställa och underlätta för företagen så att jobben blir fler, inte färre.