Bottna kyrka vaktar Bottnaslätten ner mot Gerlesborg.

Publicerad: 2/5, 2020

Min mamma kom från Bottna socken i Tanums kommun. Min Kusin Leif Karlsson har blivit en kulturpersonlighet i socknen vid sidan av arbetet som dörrbyggare på Bovallsdörren i Bovallstrand. Han har bland annat skrivit en broschyr om Bottna kyrka, som är från 1100-talet. Texten nedan är hämtad från broschyren och vi kommer att fortsätta att skriva om det antal 1100-talskyrkor, som vi har och har haft på Sotenäset med om nejd.
Tack Leif för ditt bidrag till vår tidning Fjordar och Folk!

-I Mellersta Bohuslän, närmare bestämt mellan Bovallstrand och Hamburgsund, ligger socknen Bottna med ett invånarantal på ca 200 bofasta personer. Sommartid bor här åtskilligt flera. Bördiga åkrar finns mellan de trädbeväxta bergen. De små torpen och gårdarna har slagits ihop till större enheter och ett fåtal i socknen sysslar med jordbruk idag. Här nedan följer en beskrivning av vår vitkalkade kyrka som reser sig över den nedanför liggande slätten och blickar ut mot de öppna horisonterna där himmel och hav möts.
När våra förfäder skulle bygga Bottna kyrka någon gång på 1100-talet var det säker ingen slump att den hamnade där den står. En kyrka skulle synas och närheten till vatten var viktig eftersom det var enklare att färdas med båtar än att andra på de obefintliga landsvägarna. På den tiden stod vattnet mycket högre upp i Bottnadalen än idag, eftersom den senaste inlandsisen tryckt ner landskapet. Under den första tiden när de nordiska länderna blev kristna gick ofta hedendom och kristendom hand i hand. PÅ berget väster om kyrkan finns hällristningar av skepp och skålgropar inhuggna.
Det ursprungliga långhuset var drygt hälften så långt som idag. Koret som idag finns är en nydaning från 1500-talet. Det första koret var en särskild tillbyggnad på kyrkan och ingången till detta var genom en liten låg bågöppning den s k triumfbågen. I triumfbågen var ett glest skrank och bara prästen hade tillgång till koret. Framför skranket stod lekmännens altare helgat åt Kristus. Hela det gamla koret rymdes i sin helhet innanför det nya korets innevägg. Ingången till kyrkan var genom portalen längst ned som under många decennier varit igenmurad, men framtogs vid restaureringen 1966. De kraftiga väggarna i vapenhuset tyder på att det funnits ett stentorn, men om det blivit het färdigt är oklart. Tornrummet kunde bara nås från långhuset genom en smal genomgång. År 1753 upptogs en rikskollekt till Bottna och Berfendals kyrkor eftersom dessa var i mycket bristfälligt skick. De ständiga krigen sedan Bohuslän blev svenskt 1658 utarmade befolkningen. I besiktningen står att ”ett nedrasat stentorn finns på gaveln väster om kyrkan och jord och stenar ligger högt upp på muren”. Vidare påpekas att spåntaket är så bristfälligt att det regnar in och förstör läktare och inredning och är grogrund för mögelsvamp. Det nuvarande trätornet lär ha tillkommit under senare delen av 1700-talet. På vindflöjeln står årtalet 1773.
Bland inventarierna kan nämnas predikstolen från 1614, vidare ljuskronan från 1667, som är tillverkad i England och skänkt av biskop Johan Wingård, bördig från Bräcke i Gerlesborg och som senare blev hovpredikant hos Gustav 111. Johan Wingård blev invald i Svenska Akademien 1786. Han dog 1818 och ligger begravd på Tölö kyrkogård i Kungsbackatrakten. Andra inventarier som Johan Wingård skänkt till sin fädernekyrka är altartavlan från 1700-talet visande Jesus på korset och en altarduk som bär initialerna ”J W” 1832. En kyrkans räkenskapsbok från början av 1700-talets början med Kal X11:s namnskiffer på pärmen finns numera på landsarkivet.
Dopfunten, i form av ett timglas är gjort i trä, härstammar från 1700-talet. Kyrkalnen som hänger ovanför offerstocken är från 1740-talet och på norra väggen finns en värja med slida. Enligt legenden skall KarlX11 haft sitt stall i kyrkan och någon av hans mannar skall ha glömt kvar värjan i kyrkan.
En större restaurering gjordes 1896 då nya bänkar sattes in. Elektrisk uppvärmning installerades 1947 och 1963 lades yttertaket om. År 1959 installerades en ny piporgel som då ersatte ett äldre harmonium. Under den stora restaureringen 1966 togs det gamla stengolvet fram som idag kan ses i mittgången. Det består av stora oregelbundna, släta stenar som fogats intill varandra till en jämn yta. Även ett par kvarnstenar har använts. Korgolvet är lagt av kalkstensplattor, vars fogning är gjort sådan att den visar det medeltida koret med absiden (en halvrund utbyggnad täckt av en halvkupol). Nya bänkar sattes in och håligheten bakom altartavlan murades igen. Vidare ändrades trappan till läktaren och hela vapenhuset gjordes om. Även det gamla innertaket togs fram som varit gömt under pärlspontad panel sedan restaureringen 1896.
Tornklockan är gjuten 1736 och på den finns en vers med följande inskription:
”När tu får höra ljudet mitt
så kom till Bottna kyrka.
Guds ord ther röre hiertat titt
att sielen må få styrka
vändt af tin synd och bättra tig.
Låt Herrans ord tig tukta
lef trogen och rättfärdelig
tin Herra lesum frukta.”

Läs mer om Sotenäs med omnejd i webbtidningen Fjordar och Folk https://fjordarochfolk.se